Källor

Uppgifter om vägens sträckning

GL = Göta Landsväg
GGL = Gamla Göta Landsväg

Friberg, Nils (1938) Stockholms utfartsväg mot kontinenten, YMER.

Jacobsen, Gunnel och Röckner, Gunny (2001) Göta Landsväg genom Huddinge. Cykla, vandra eller läs och följ med i tankarna i fädrens spår. Småskrift nr 8, Huddinge Hembygdsförening, Box 1136, 141 23 Huddinge.

Harlén, Hans (1997) STOCKHOLM FRÅN A TILL Ö, del II Söderort, Brännkyrka Hembygdsförening, Stockholm 1997.

Holm, Åke Fabian (1998) En historisk vandring på Göta landsväg över Årstafältet. Årsta stadsdelsförvaltning, Box 788, 120 02 Årsta.

Larsson, Lars Z. (1992) Göta landsväg. Uppsats (påbyggnadskurs i arkeologi).

Magnusson, Olle, Göta landsväg, webbsida.

Mellander, Fredrika, Kulturmiljöstudie1989. 10 områden inom Glömsta, Vistaberg och Gömmarområdet. Stockholms Läns Museum, Länsmuseibyrån, Huddinge kommun.

Stigzelius, Ursula (1999) En tur längs en historisk väg, artikel i Mitt i Huddinge 22/6 1999.

Stockholms Stadsmuseum (1998). Arkeologisk förundersökning.
Stockholms Stadsmuseum (1999). Arkeologisk förundersökning.
Stockholms Stadsmuseum (2000). Arkeologisk förundersökning.

Wångberg, Hans, Cykla i fädrens spår, webbsida om Göta landsväg.
Wångberg menar att GL kan ha gått från Söderport upp till Götgatan över Peder Myndes backe och Repslagargatan (väster om dagens Götgata). Det skulle möjligen förklara Harléns utsaga att vägen gått "västerut" på Södermalm. Sedan öster om nuvarande Götgatan och Katarina kyrka.

Uppgifter om Södermalm

Brynja, Elisabeth och Nelson, Per (1985) Dold stadsbebyggelse kommer i dagen, artikel Kvarteret Mälaren på Södermalm i Stadsvandringar 9, Stockholms Stadsmuseum.

Dahlbäck, Göran; Eggeby, Eva; Nyberg, Klas och Sandberg, Robert (2002)
Staden på vattnet, Del I: 1252-1850. Huvudredaktör Lars Nilsson, Kommittén för Stockholmsforskning, Stockholmia Förlag.

Eriksson, Monica (1997) Södermalm, Åtta kulturhistoriska vandringar, Utbildningsförlaget Brevskolan, Stockholm.

Eriksson, Åke (1982) Fornstig och gammel väg. Historiska strövtåg i Stockholmstrakten, avsnitt Götgatan — den urgamla vägen till galgbacke och slakthus, P A Norstedt & Söners förlag, Stockholm.

Harlén, Hans (1997) Stockholm från A till Ö, del II Söderort,
Brännkyrka Hembygdsförening, Stockholm 1997. Harlén säger att GL gick "västerut" på Södermalm. Se ovan Wångberg!

Samuelsson, Eivor (1953) Stockholms Åkare genom tiderna, på uppdrag av Direktšr Ernst Nilsson, Stockholm.

Söderlund, Kerstin (1987) "Vid Lejontornet — en arkeologisk undersökning i Gamla Stan, artikel i Stadsmuseums skrift Stadsvandringar 10.

Uppgifter om Brännkyrka

Andersson, Lars Gabriel ( ) Prästgårdsminnen från Vagnhärad och Brännkyrka

Ferenius, Jonas, Gustafsson, Harald (1999) Brennekyrkia Sochn, socknen vid staden,
Stockholmia Förlag, Tryck Almqvist & Wiksell AB, 1999.

Harlén, Hans (1997) Stockholm från A till Ö, del II Söderort, Brännkyrka Hembygdsförening, Stockholm 1997.

Holm, Åke Fabian (1998) En historisk vandring på Göta landsväg över Årstafältet, Årsta stadsdelsförvaltning, Box 788, 120 02 Årsta.

Pamp, Bengt (1998) Ortnamnen i Sverige. Studentlitteratur, Malmö 1971

Reenstierna, Märta Helena (1949) Årstadagboken. Journaler utgivna åren 1793-1839 genom Sigurd Erixon, Arvid Stålhane och Sigurd Wallin. Urval och förklaringar av Gunnar Broman, Generalstabens litografiska anstalts färlag, Stockholm.

Stugart, Martin Herrgården vid sundet har rötter i järnåldern. Dagens Nyheter 8 juni 2003.

Älvsjö Förr och Nu, utgiven av Älvsjö Byalag 1978.

Uppgifter om Huddinge

Torp och gårdar i Huddinge (1999) Huddinge Hembygsförening, redaktör Ellert Ström, Huddinge.

Huddinge kyrka, Kyrkobeskrivning, 1999.

Mellander, Fredrika, Kulturmiljöstudie 1989, 10 områden inom Glömsta, Vistaberg och Gömmarområdet.

Nordström, Alf (1988) Huddinges Historia 8. Redaktionskommittén för Huddinges historia.

Nordström, Alf, Ferenius, Jonas (1984) Huddinge Forntid, Huddinges Historia 5. Redaktionskommittén för Huddinges historia.

Roslund, Nils-Ivar (1932) Huddinge Kyrka och Gårdar, Hembygdshistoriska anteckningar med kyrkobeskrivning av Henrik Alm, Linkoln Bloms Boktryckeri, Stockholm.

Seth-Stenung,Margareta (1956) Huddinge. En socken i storstadens skugga, Huddinge Hembygdsförening.

Schnell,Ivar (1946) Huddinge, Sörmländska fornminnen 2. Södermanlands Hembygdsförbund.

Sporrong, Ulf (1987) Kulturlandskap i Huddinge. Huddinges historia 7. Redaktionskommittén för Huddinges historia, Huddinge kommun.

Strid, Jan Paul (1981) Huddinges Historia 1. Redaktionskommittén för Huddinges historia.

Wikström, Lars (1986) Säterier och Gårdar i Huddinge socken. Huddinges historia 6. Redaktionskommittén för Huddinges historia, Huddinge kommun.

Fornborgar i Huddinge, Det forntida Vårby och Ågestahistorier från ett kulturlandskap. Finns gratis på alla bibliotek i Huddinge.

Övrig litteratur

Castegren, E. (1948) Botkyrka socken i kulturhistorisk framställning. Uppsala.

Chronica regni Gothorum, Ericus Olai utgiven av Ella Heuman och Jan Öberg, Acta Universitatis Stockolmiensis, Studia Latina Stockholmiensia 35, Stockholm 1993. Andrahandsuppgifter är tagna ur Dick Harrisons "Karl Knutsson, en biografi" 2002, se nedan.

Cykelkartan Stor-Stockholm, södra delen.

Elers, Johan (1801), del III .. beskriver vägdelen Skanstull-Källbrink.

Englund, Peter (1988), Poltava, Berättelsen om en armés undergång. Atlantis/Stockholm, Malmö 1992.

Erixon, Sigurd (1941) Den äldre folkliga bebyggelsen i stockholmstrakten, Rådet till skydd för Stockholms skönhet, Stockholm.

Friberg, Nils (1938) Stockholms utfartsväg mot kontinenten, i YMER 1938. Detta har ej lästs av mig, men rekommenderas av Stadsmuseum.

Harrison, Dick (2002) Karl Knutsson, en biografi, Historiska Media, Box 1206, 221 05 Lund. Sid 281-282, 280,

Hildebrand, Bengt (1962) Främlingar ser på Sverige. Reseberättelser från 400 år. Charles Ogiers besök 1634-1635, sid 27. Bonniers, Stockholm.

Magalotti, Lorenzo (1986) Sverige under år 1674. Bokförlaget Rediviva, Stockholm. "Det finns utan tvifvel intet land, där de resande finna bättre anordningar än i Sverige. För att gifva underrättelse om vägens riktning och om de orter man farit förbi och hvad som ännu återstår finnes i många provinser hvar fjärdedels mil utmärkt på olika sätt invid vägen, olika i olika landskap.", sid 79-80. Anmärkningen gäller när den nya delen av Göta landsväg, över Hornstull-Fittja, tagits i bruk.

Magnusson, Olle (1994) Gömmarens gåva. Längs rinnande vatten genom Södertörns historia: artikel Göta landsväg, Södertörnsbiblioteket, Hanvedens förlag, Ekenäs 1994.

Mörner, Magnus (2001) Människor, landskap, varor & vägar, Essäer från svenskt 1600- och 1700-tal. Riket och dess vägnät. Atlantis, Stockholm.

Önnestam, Carin (1985) Människor i Hägersten och Brännkyrka under 400 år, Stockholm 1985 eget förlag.

Rosén, Martin (2001) Tullingetraden, Historien om en gammal farled. Utgiven av Vårby-Fittja Hembygdsförening som nr 19 i skriftserien Brovakten.

Schiller, Harald (1931) I kalesch genom Sverige, Reseminnen för 100 år sedan. Wahlström & Widstrand, Stockholm.

Kartor

Cykelkartan Stor-Stockholm, södra delen.

Krigsarkivets topografiska kartor:
0400:03B:034 Situation af Passen Fittja och Flottsbro jemte en del av wägarne .. til Stockholm, 1789.
0400:03B:035 Situationscharta öfwer Terreinen, mellan Skantz Tull, Tallkrogen, Brännkyrka och Liljeholmen, 1779.

Underlag till karta Södermalm 1590 är hämtat ur Tolv Stockholmsvandringar, Friman-Högberg-Söderlind, Rabén Prisma. Göteborg 1997.