Onödigt vetande om gamla vägar i Sverige

Drottning Kristina ville göra sin halvbror Gustav Gustavsson av Wasaborg till rikets överste vägmästare. Detta ville inte Axel Oxenstierna gå med på. Han såg det vara nog att den utomäktenskapligt födde Gustav Gustavsson fick bli greve. Vägarna var för viktiga.

Uppgifter hämtade ur:

Gunnar Wetterberg (2003) "De kallades furstebastarder."
Artikel i Dagens Nyheter/Kultur ESSÄ, 11 december 2003, redaktör Eva Ekselius.

Carl Hårleman i sitt tal om "Utländske resor" i Vetenskapsakademien 19 juli 1746:

"Utav alla fokslag är oemotsägeligen intet något mera begivit på resor och utfärd än de svenska, varuti, som uti mycket annat, de röja deras härkomst ifrån de genom deras flyttning och härfärd så bekannte och namnkunnige göter."

Uppgifter hämtade ur:

Harald Schiller (1931) "I kalesch genom Sverige."

1641-42 började arbetet på Söder med att två huvudgator drogs fram, Götgatan och Hornsgatan. En bit in på 1650-talet var det nya gatunätet på malmarna i stort sett färdigt. De utgick från Södermalms torg i rät vinkel mot varandra. övriga gator lades parallellt med dessa två.

Folkliv på gatorna

Västerviksprästen Andreas Bolinus, september 1670 skriver:
.. när en går över portbryggan utur Staden och på Södermalm så är det skräckeliga mycket folk som där möta var andra .. Herrarna de åka, rida och gå så mångfaldiga på gatorna så att det är undersamt.

Uppgifter hämtade ur:

Göran Dahlbäck, Eva Eggeby, Klas Nyberg, Robert Sandberg (2002)
Staden på vattnet, Del I: 1252-1850.
Huvudredaktör Lars Nilsson, Kommittén för Stockholmsforskning, Stockholmia Förlag.

Denna spalt kommer att fyllas på efterhand som ny kunskap inkommer.